Tvångsvård och godmanskapsbehovet
Vårdas huvudmannen med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128) är det en indikation på att den psykiska störningen är av sådan svårighetsgrad att den kan utgöra grund för godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken (1949:381). Någon automatik finns dock inte; frågan om ställföreträdare behövs prövas alltid för sig, utifrån den konkreta situationen.
Fastställda psykiatriska diagnoser (exempelvis paranoid schizofreni, bipolär sjukdom eller vanföreställningssyndrom) kan bära upp ett godmanskap. Däremot räcker inte allmänt dåligt psykiskt mående, krisreaktioner eller ångest utan diagnos.
Ditt ansvar medan huvudmannen är inlagd
Du fortsätter att sköta de delar som ryms i ditt förordnande:
- Förvalta ekonomin och se till att löpande räkningar betalas.
- Bevaka huvudmannens rättsliga intressen gentemot myndigheter och andra.
- Hålla kontakt med vårdinrättningen och med närstående.
- Se till att bostaden och huvudmannens tillhörigheter är skyddade under vårdtiden.
Utanför din behörighet
Följande kan du inte påverka:
- Frågor om inläggning, fortsatt tvångsvård eller utskrivning.
- Val av behandling och andra medicinska ställningstaganden.
Det gäller även om du är förvaltare. Patientens egen inställning till tvångsvården tillmäts självständig rättslig betydelse, och en förvaltare har inte talerätt i LPT-mål; förordnandet ger ingen behörighet att föra talan i vård- och behandlingsfrågor.
Håll koll under vårdtiden
- Se till att hyran betalas så att bostaden inte går förlorad.
- Ta hand om post och brev från myndigheter.
- Kontrollera att förmåner och bidrag som redan löper inte upphör.
Efter utskrivningen
Vid utskrivning kan huvudmannen behöva stöd från både socialtjänsten och vården. Då är det din sak att bevaka att ansökningarna lämnas in samt att insatserna verkligen beviljas och kommer till stånd.