När demens motiverar godmanskap
Vid demenssjukdom är det i regel rekvisitet sjukdom i 11 kap. 4 § föräldrabalken (1949:381) som är uppfyllt. Godmanskap blir aktuellt i takt med att sjukdomen steg för steg begränsar huvudmannens möjlighet att själv ta hand om ekonomi och rättsliga frågor.
Att agera utan samtycke
Utgångspunkten är att du som god man ska ha huvudmannens samtycke innan du rättshandlar för dennes räkning. Av 11 kap. 4 § andra stycket föräldrabalken följer dock att godmanskap får anordnas utan samtycke om den enskildes tillstånd hindrar att meningen inhämtas, och då får du i stället fatta besluten på egen hand.
Har demensen nått det stadiet bör du:
- Notera i varje enskilt ärende att samtycke inte kunnat inhämtas, gärna med aktuellt läkarintyg eller journalanteckning som stöd.
- Låta den presumtiva viljan styra: ta reda på vad huvudmannen rimligen skulle ha velat genom samtal med närstående och vårdpersonal.
- I viktiga frågor kontakta de närmaste anhöriga, så som 12 kap. 7 § föräldrabalken anger.
Räcker godmanskap, eller krävs förvaltarskap?
Många tror felaktigt att ett förvaltarskap måste till så snart demensen blir svår. Så är det inte. För förvaltarskap krävs enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken en konkret risk för skada: personen ska genom egna rättshandlingar eller genom underlåtenhet riskera att rasera sin ekonomi. Är sjukdomen så långt framskriden att huvudmannen i praktiken inte längre kan företa några sådana rättshandlingar, blir den risken mindre, och då kan godmanskapet mycket väl räcka.
Att tänka på i vardagen
- Regelbundna besök: förvissa dig om att vård, boende och hemtjänst håller måttet.
- Skriv ned varje gång du konstaterar att samtycke inte går att få.
- Rapportera brister i vård eller omsorg till den myndighet som ansvarar.
- Gå igenom fullmakter: en framtidsfullmakt som hann upprättas i tid kan komplettera eller ersätta godmanskapet, och äldre generalfullmakter behöver granskas så att du vet om de fortfarande fungerar.