Omvänt skaderekvisit hos socialtjänsten
Uppgifter om enskildas personliga förhållanden inom socialtjänsten omfattas av stark sekretess enligt 26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Det omvända skaderekvisitet betyder att utlämnande som huvudregel inte sker, såvida myndigheten inte kan konstatera att det inte medför risk för skada eller men.
Sekretessen gäller även mot dig
I sekretesshänseende är gode män och förvaltare enskilda, inte myndigheter. Socialtjänstens sekretess gäller därför som utgångspunkt också gentemot dig. Uppgifter kan ändå lämnas ut när det är klarlagt att de behövs för att du ska kunna fullgöra uppdraget och utlämnandet enbart är till nytta för den enskilde. Någon överskottsinformation ska inte lämnas.
Tre sätt att få utbytet att fungera
- Eftergift av sekretessen: kan och vill huvudmannen efterge sin sekretess i förhållande till dig blir informationsutbytet betydligt öppnare (10 kap. 1 § och 12 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen)
- Visa förordnandebeviset: legitimera dig och motivera varför du behöver uppgifterna
- Kräv skriftligt besked: vid avslag, så att beslutet vid behov kan överklagas
Förvaltare med fullt uppdrag
Omfattar förvaltarskapet både förvalta egendom och bevaka rätt träder förvaltaren i stor utsträckning in i huvudmannens ställe. Enligt 12 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess till skydd för en enskild inte i förhållande till den enskilde själv. På den grunden kan förvaltaren få del av sekretessbelagda handlingar om huvudmannen i den mån de behövs för att fullgöra uppdraget. Att förvaltare bör ha den rätten har Kammarrätten i Stockholm bekräftat (beslut 2017-01-10, 7866-16).