Delgivningens funktion
Delgivning är ett formellt rättsligt förfarande vars poäng är att det ska gå att bevisa att mottagaren verkligen fått handlingen. Förfarandet används exempelvis när:
- Domstolen översänder en ansökan eller ett överklagande till motparten
- En myndighet meddelar ett vitesföreläggande
- Någon kallas till ett sammanträde
Reglerna finns i delgivningslagen (2010:1932).
Delgivning i godmanskaps- och förvaltarskapsärenden
När domstol prövar frågor om att anordna, ändra eller upphäva godmanskap förekommer delgivning främst i samband med:
- Skriftväxling med motparter
- Kallelser till sammanträde
- Vitesförelägganden från överförmyndaren
Meddelas ett interimistiskt beslut bör den part som beslutet gått emot delges, eftersom fristen för överklagande räknas från delgivningen.
Att ta emot delgivning
God man: Inom förordnandets ram kan du ta emot delgivning. Ha förordnandebeslutet till hands om någon frågar efter det.
Förvaltare: Med sitt vidare mandat kan förvaltaren både ta emot och agera på delgivning i uppdragets ekonomiska och rättsliga delar. I personliga frågor är behörigheten dock snävare, när det gäller personlig vård och behandling kan förvaltaren sakna behörighet att föra talan eller ta emot delgivning (HFD 1891-20).
Centrala regler
- Handlingar som inleder ett förfarande får inte delges genom förenklad delgivning, enligt 24 § andra stycket delgivningslagen (2010:1932)
- Delgivning anses ha skett när mottagaren faktiskt tagit del av handlingen
- Från delgivningsdagen börjar överklagandetiden löpa (i normalfallet tre veckor)
Handfasta råd
- Skriv alltid upp vilket datum du delgavs en handling
- Berätta för huvudmannen om delgivningen, i den mån det går
- Dröj inte; fristerna är bindande
- Ta hjälp av ett juridiskt ombud om du är osäker på hur du ska agera på en delgiven handling