Den vanliga fullmakten
En vanlig fullmakt är en privaträttslig handling helt utan specifika formkrav: den kan vara muntlig eller skriftlig, generell eller begränsad till något specifikt. Fullmaktsgivaren utfärdar den, och den gäller så länge fullmaktsgivaren kan kontrollera och återkalla den.
Svagheten: förlorar fullmaktsgivaren sin beslutsförmåga (demens är det typiska exemplet) blir fullmaktens giltighet tveksam. En vanlig fullmakt måste bäras upp av en förmåga hos den som ställt ut den, och tredje man (en bank, en myndighet) är inte alltid skyldig att godta den.
Framtidsfullmakten
Framtidsfullmakten har lagstöd genom lagen (2017:310) om framtidsfullmakter. Även den upprättas som ett privat dokument, men formkrav gäller (skriftlig form, två ojäviga vittnen) och aktiveringen sker precis vid den tidpunkt då fullmaktsgivaren varaktigt och i huvudsak förlorar sin förmåga. Konstruktionen är alltså gjord för att hålla i exakt det läge där den vanliga fullmakten sviktar.
Godmanskapet
Godmanskap är inget fullmaktsförhållande utan ett rättsligt förordnande. Sedan den 1 juli 2026 fattas beslutet av överförmyndaren; motsätter sig den enskilde eller någon i den närmaste kretsen godmanskapet prövas frågan i stället av tingsrätten. Något i förväg upprättat dokument från den enskilde behövs inte, och godmanskap kan anordnas också sedan förmågan redan gått förlorad.
- Gode mannens behörighet är tydlig och rättsligen dokumenterad
- Tredje man kan enkelt kontrollera behörigheten
- Överförmyndaren utövar löpande tillsyn
Översikt
| Vanlig fullmakt | Framtidsfullmakt | Godmanskap | |
|---|---|---|---|
| Vem utfärdar/beslutar | Den enskilde | Den enskilde | Överförmyndaren (tingsrätten vid tvist) |
| Beslutsförmåga krävs | Ja | Ja (vid upprättandet) | Nej |
| Håller vid förmågeförlust | Osäkert | Ja | Ja |
| Tillsyn | Ingen | Begränsad (ÖF vid behov) | Löpande (ÖF) |