Vad ett testamente styr
Genom testamentet bestämmer den avlidne hur kvarlåtenskapen ska fördelas, inom de gränser lagen sätter. Över sin testamentslott råder testator fritt, men en bröstarvinges laglott (hälften av den lagstadgade arvslotten) kan aldrig testamenteras bort, enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637).
Kraven för giltighet
För att gälla måste testamentet vara:
- Skriftligt och undertecknat av testator
- Bevittnat av två ojäviga vittnen, som båda var samtidigt närvarande vid undertecknandet
- Vittnena bör dessutom intyga att testator handlade frivilligt och förstod innebörden
Dina uppgifter som ställföreträdare
När huvudmannen delges testamentet:
- Bekräfta skriftligen att du tagit del av testamentet, men skriv uttryckligen att du inte godkänt det. En ställföreträdare har inte behörighet att godkänna testamente (RH 2005:41).
- Kontrollera om huvudmannens laglott träds för när.
- Kräv jämkning om laglotten kränks, senast sex månader efter delgivningen. Kravet riktas mot testamentstagaren; accepteras det inte väcker du talan vid domstol.
- Väck klandertalan om testamentet har formfel eller är rättsligt ogiltigt, även det inom sex månader från delgivningen.
Varning: Skriver du bara på delgivningen och avstår från jämkning trots att laglotten kränks, vinner testamentet laga kraft när sex månader passerat, och rätten till laglotten är förlorad. Då riskerar du skadeståndsansvar enligt 12 kap. 14 § föräldrabalken (1949:381).
Kortare frist vid tvångsskifte
Vill du klandra ett tvångsskifte som en boutredningsman upprättat gäller i stället fyra veckor från delgivningen, inte sex månader.