När uppdraget tar slut
I och med dödsfallet förlorar du direkt din ställning som ställföreträdare. Från den stunden kan du inte längre företa rättshandlingar för huvudmannens räkning. I stället tar dödsboet över, och det företräds av samtliga dödsbodelägare tillsammans.
Dina åtgärder
1. Meddela överförmyndaren så snart som möjligt om dödsfallet. Ett dödsfallsbevis från Skatteverket är ett bra underlag att skicka med.
2. Gör en sluträkning med dödsdagen som brytpunkt. Den ska redovisa:
- Alla tillgångar och skulder per dödsdagen
- Samtliga transaktioner från den senaste årsräkningen och framåt
- Det underlag som behövs för ditt arvodesanspråk
Fristen framgår av 14 kap. 18 § föräldrabalken (1949:381): sluträkningen ska vara inne hos överförmyndaren senast en månad efter upphörandedagen. Ser du att tiden inte räcker måste du säga till överförmyndaren innan månadsfristen gått ut, då kan överförmyndaren bestämma en ny inlämningsdag.
3. Lämna över egendomen och håll handlingarna tillgängliga. Huvudmannens egendom (kontanter, bankmedel, nycklar, kort, värdehandlingar) lämnar du utan dröjsmål till dödsboet, enligt 14 kap. 22 § föräldrabalken. Finns flera dödsbodelägare företräder de boet tillsammans; be dem skriftligen peka ut vem som tar emot. Dina egna räkenskaper, verifikationer och övriga handlingar håller du tillgängliga för dödsboet (14 kap. 23 §), men du lämnar inte originalen ifrån dig förrän talefristen gått ut: dödsboet kan väcka talan mot dig inom tre år från att de tagit del av redovisningen (12 kap. 15 §).
Vem gör vad
Sluträkningen lämnar du till överförmyndaren. När överförmyndaren granskat den skickar överförmyndaren sluträkningen, förteckningen och årsräkningarna vidare till dödsbodelägarna (16 kap. 8 §): det är inte din uppgift. Din uppgift är egendomen och dina räkenskaper. Är läget oklart, till exempel om ingen dödsbodelägare är känd: fråga överförmyndaren.