Den legala arvsordningen
Finns inget testamente (eller omfattar testamentet inte hela kvarlåtenskapen) fördelas arvet enligt lagens arvsordning, som bygger på tre arvsklasser:
Arvsklass 1: bröstarvingar
Först ärver den avlidnes barn. Har ett barn avlidit tar dess egna barn över förälderns plats (istadarätten), och den rätten fortsätter i rakt nedstigande led utan begränsning.
Arvsklass 2: föräldrar och syskon
Finns inga bröstarvingar går arvet till den avlidnes föräldrar, med hälften vardera. Har en förälder gått bort träder syskonen in i dennes ställe. Istadarätten gäller också här men tar slut vid syskonbarn; kusiner har ingen arvsrätt.
Arvsklass 3: mor- och farföräldrar
Kan arvet inte tas av arvsklass 2 går man vidare till den avlidnes mor- och farföräldrar. Har de avlidit ärver deras barn (faster, farbror, moster, morbror), men där tar arvsrätten slut; deras barn ärver inte.
Efterlevande makes ställning
Den efterlevande maken ärver de gemensamma barnens arvslott med fri förfoganderätt: barnen får vänta på sitt arv tills även den efterlevande maken har avlidit. Särkullbarn (den avlidnes barn som inte också är den efterlevandes) kan däremot i regel kräva ut sitt arv omedelbart, om de inte självmant väljer att avvakta.
Laglotten
En bröstarvinges laglott utgör hälften av den arvslott som annars skulle tillfalla arvingen, enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637). Den kan inte testamenteras bort. Kränker ett testamente laglotten måste bröstarvingen (eller dennes ställföreträdare) begära jämkning inom sex månader från delgivningen av testamentet, annars går rätten förlorad.